Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Konovalenko Àr en kommunikationsbyrÄ, vars verksamhet Àr baserad i centrala Malmö. ByrÄn arbetar idag inte systematiskt med kvalitetsarbete eller förbÀttring av sina processer, men Àr nyfikna pÄ vilka fördelar de skulle kunna fÄ ut av ett sÄdant arbete. För att kunna ta reda pÄ hur företaget bÀst skulle kunna arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete, har byrÄns processer och rutiner analyserats. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ hur Konovalenko skulle kunna arbeta systematiskt med att sÀkra sin kvalitet via sina processer och rutiner. Syftet ska uppnÄs genom att via intervjuer och observationer med medarbetare pÄ byrÄn granska kommunikationsbyrÄns nuvarande processer och rutiner samt analysera dessa med stöd av relevant teori. Detta ska göras genom att besvara en frÄgestÀllning: PÄ vilket sÀtt kan kommunikationsbyrÄn Konovalenko arbeta mer systematiskt med sitt kvalitetsarbete? Slutsatsen av rapporten Àr att Konovalenko skulle kunna arbeta mer metodiskt med systematiskt kvalitetssÀkring, vilket skulle innebÀra ett mer kontrollerat och effektivt arbetssÀtt pÄ byrÄn..

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

Föreliggande studie har behandlat kultur och systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Det huvudsakliga syftet var att genom tillÀmpning av kultur- och kraftfÀltsanalys studera hur vÀl förberedd en enhet inom socialtjÀnsten Àr att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.Studien genomfördes utifrÄn PDSA-cykeln som en variant av aktionsforskning och baserades pÄ en fallstudie inom Individ- och familjeomsorgen i Hammarö kommun. Resultatet analyserades utifrÄn en kraftfÀltsanalys dÀr med- och motkrafter identifierades. Av resultatet framkom att det sammantaget fanns en positiv instÀllningen till systematiskt kvalitetsarbete, men att kulturen inte tydde pÄ detsamma. Sammanfattningsvis kan sÀgas att enheten har dÄliga förutsÀttningar att följa intentionerna för systematiskt kvalitetsarbete. Om de skall införlivas mÄste enhetens positiva instÀllning kvarstÄ, ledningen vara aktivt nÀrvarande, medarbetare göras delaktiga och kulturen förÀndras.VÀrdet i studien ligger i att det i Sverige idag finns ett pÄgÄende arbete med att implementera eller revidera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjÀnsten.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanligt f?rekommande inom psykiatrisk v?rd, vilket p?verkar sjuksk?terskors psykiska h?lsa, trygghet och omv?rdnadskvalitet. Enligt Arbetsmilj?lagen (1977:1160) ?r v?rdgivaren skyldig att f?rebygga risker i arbetsmilj?n och skapa en s?ker arbetsplats fri fr?n oh?lsa och olycksh?ndelser. Trots detta framkommer det att m?nga sjuksk?terskor upplever bristande st?d och otydliga rutiner, vilket g?r att hot och v?ld ofta ses som en naturlig del av arbetet.

Med 1,4 miljoner elever Àr skolan Sveriges största arbetsplats. Varje Är behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsÀkerhetsperspektiv Àr det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse.BarnsÀkerhetsrÄdet, en samverkansorganisation bestÄende av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullstÀndig bild av i vilken omfattning och pÄ vilket sÀtt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit Ät Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanstÀllts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. KartlÀggning av arbetssÀtt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1).

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och förstÄ hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete pÄ fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det hÀr omrÄdet och det behövs ÄtgÀrdas. Det stÄr tydligt, bÄde i Skollagen (2010) och i vÄr lÀroplan, Lgr 11, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det Àr nÄgot som alla ska göra som Àr verksamma inom skolan/fritidshemmets vÀrld. DÀrför Àr det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lÀttare efter förtydligandet i Skollagen (2010) nÀr det gÀller det systematiska kvalitetsarbetet pÄ fritidshemmen?Undersökningsmetoden Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats.

OmvÄrdnad sjÀlvstÀndigt arbete II.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ pedagogers syn pÄ kvalitet i förskolan, hur pedagoger arbetar med kvalitetsarbete systematiskt samt vilka förutsÀttningar som finns. Undersökningen Àr gjord genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger som idag arbetar inom förskolan. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att alla intervjuade pedagoger har en samsyn nÀr det gÀller vad begreppet kvalitet i förskolan stÄr för och vi har mött Ätta engagerade, duktiga och professionella pedagoger med stora hjÀrtan som gör allt för att försöka driva en god förskola med barnet i fokus. En viktig förutsÀttning för att uppnÄ god kvalitet Àr att det finns resurser i form av anpassad personaltÀthet till barngruppens storlek men ocksÄ att tid finns avsatt för att utföra systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet visar ocksÄ att pedagogerna har full kunskap om hur arbetet bör göras för att kvalitetsarbeta systematiskt men att mycket fallerar pÄ grund av förutsÀttningarna..